ARTIKEL

Hur sätter vi stopp för plasten i haven?

En matbutik i Amsterdam har nyligen lanserat världens första plastfria gång, med förpackningar som endast tillverkats av alternativa material. Är det kanske framtiden? För något måste göras om vi vill rädda våra hav från den förödande plastinvasionen. På Ocean Plastics Crisis Summit i London samlades experter för att diskutera problemet och för att hitta lösningar på det växande hotet. Katie Dancey-Downs skribent på Lush Times rapporterar.

Vårt hav av plast

På en strand i Kenya står Roger Harrabin miljöanalytiker på BBC och släpper fri en sköldpadda ut i havet. Under de senaste tre veckorna har sköldpaddan blivit matad med laxeringsmedel för att bli av med den stora mängden plast som fanns i dess mage. Plasten har den av misstag ätit i sitt eget hem, havet. Innan Roger lämnar stranden vänder han sig om en sista gång. På platsen där sköldpaddan släpptes står nu ett barn och dricker ur en plastflaska. Pojken tar en stor klunk och kastar sedan flaskan över sin axel, ner på stranden vid hans fötter.

När Roger berättar det här på Ocean Plastics Crisis Summit är han uppenbart arg och upprörd. Men hans budskap är även hoppfullt. Under sina 30 år som journalist på BBC har han aldrig upplevt den här typen av stöd från allmänheten när det kommer till en fråga.

Samlade på Royal Geographic Society i London beger sig talarna till scenen i försök att finna lösningar till den skada vi människor, och vår medbrottsling plasten, orsakat haven. Eventet hålls av Artists Project Earth, en organisation som för samman musikens och konstens kraft med 2000-talets miljöutmaningar.

Samhälls- och människorättskämpen och före detta skådespelerskan Bianca Jagger öppnar Summit genom att belysa hur allvarligt problemet är: ”Den största livsmiljön på jorden har under ett århundrade förvandlats till en kyrkogård av plast.”

Plasten verkar ta sig in i varje del av det marina livet. Om det fortsätter i samma takt beräknas haven, enligt Ellen Macarthur Foundation, vara fyllda med mer plast än fisk år 2050. Plastföremålen börjar sitt liv på land men tar sig sedan ner i haven genom inkorrekt hantering och brist på återvinning.

Havsfåglarna påverkas de med, de hittas med magarna fulla av plastlock, bläckpatroner för skrivare och golfbollar. De kan inte äta, eftersom deras magar redan är fyllda.

Ett ännu större problem än de stora plastföremålen är mikroplasterna. Föremål som när de först hamnar i vattnet är plastpåsar, fiskenät och förpackningar men som sedan bryts ner av solen och blir till små plastpartiklar kända som mikroplaster. Partiklarna är alldeles för små för att fiska upp ur haven.

Organismen allra längst ner på näringskedjan, plankton, äter mikorplasterna. När större fiskar och marina djur sedan äter plankton, äter de dessutom plasten. Och när vi människor till sist äter fisken, då äter även vi plasten.

Storbritanniens regering har nyligen presenterat en 25 års plan för miljön. Planen är att helt eliminera allt det plastskräp som går att undvika till år 2042. Men är den här typen av planer tillräckligt ambitiösa?

Plast i haven är redan olagligt

Enligt den brittiska miljöjournalisten, kampanjdrivaren och författaren Oliver Tickell, har vi redan den globala lagstiftningen för att kunna ta oss an problemet. När länder tillåter plasten att förorena haven bryter de klart och tydligt mot dessa lagar.

På Summit lanserade Oliver sin studie, som utges av Artists Project Earth, på ämnet att hålla förövare av plastförorening skyldiga inför sina brott. Lagen kanske finns till, men enligt honom tillämpas den inte.

På den långa listan över lagar som Oliver menar gör plast i haven olagligt, står FN:s Law of the Sea med. Lagen, som trädde i kraft 1994, kräver att stater och länder: ”förhindrar, minskar och kontrollerar alla typer av förorening av den marina miljön.”

1995 års Washington Declaration on Protection of the Marine Environment från Land-based Activities pekar ut en mängd sätt att tackla den marina plastföroreningen. Även om deklarationen inte är lagligt bindande, ger den rätt till ”moraliskt tvång”. De regeringar som deltog i FN:s konferens, den 23:e oktober 1995, har skrivit under den. Undertecknarna har alltså redan gått med på att ”långsiktigt och effektivt bekämpa alla form av landbaserad inverkan på den marina miljön.” Deklarationen hänvisar till ett antal föroreningar, däribland skräp.

Det här är bara ett exempel bland alla de lagar som Oliver Tickell lyfter i sin rapport. Han berättar att om den här processen påbörjades i dag, så skulle det mycket väl kunna ta 20 år innan internationella lagar mot plastföroreningar kom på plats.

“Vi behöver inte göra det. Vi har ett härligt försprång på 20 år eftersom de internationella överenskommelserna redan är på plats,” berättar han.

Även om det kan vara svårt att bevaka dessa lagar, så kan människor fortfarande sätta press och kräva att regeringarna respekterar deras lagliga skyldigheter.

”Vi måste påminna regeringarna vad det var de skrev under,” säger Oliver.

Lösningar på plastföroreningen

Talarna på Ocean Plastics Crisis Summit är rörande överens: lösningen på plastföroreningen är inte att städa upp haven. Det är att sätta stopp för att plasten hamnar i havet från första början.

Bianca Jagger lyfter några viktiga steg för att kunna göra just det. För det första måste världen vända ryggen åt engångsförpackningar i plast. När vi väl använder plast måste den återanvändas i stället för att slängas och vi behöver bättre initiativ till återvinning. Vi måste dessutom lägga fokus på att utveckla länder med stora mängder sopor, där bättre system för insamling behövs och initiativ för att höja värdet på plastskräp.

Det finns en mängd praktiska lösningar som de olika talarna föreslår. Till en början skulle fler länder kunna införa system för återvinning av plastflaskor, som för tillfället bara finns i ett fåtal länder, exempelvis i Sverige och i Norge. Ett liknande system kan snart komma att lanseras i Skottland, där Zero Waste Scotland just nu hjälper regeringen att göra den här iden till verklighet.

För många är en viktig del av problemet produktdesign. Hur kan plastprodukter, vare sig det är förpackningar eller föremål, få en design som är mindre skadlig för miljön?

”Varje förpackning som tillverkas borde återvinnas. Det finns ingen ursäkt för att tillverka förpackningar som inte är återvinningsbara, ” säger professor Ed Kosior, managing director på Nextek, en organisation som arbetar med lösningar för plaståtervinning.

Men det är inte alla talare som begär en helt plastfri värld och somliga hävdar till och med att plasten har ett mycket viktigt syfte. Exempelvis kan det argumenteras för att mängden matavfall minskar, genom att produkterna får en längre hållbarhet när de förpackas i plast. Men enligt talarna måste den plasten designas för att kunna återvinnas och, lika viktigt, återvinnas på rätt sätt.

Willemijn Peeters director för Searious Business undrar å andra sidan om plast överhuvudtaget är nödvändigt. Och om vi mot förmodan behöver plasten i våra liv, åtminstone kan hålla oss borta från att använda råmaterial.

När hon diskuterar strömmen av plast som hamnar i havet säger Willemijn: ”Jag tror att det smartaste att göra med en kran som orsakar en översvämning, är att helt enkelt stänga av den.”

Willemijn vill se fler företagsledare som tar upp fanan för förändring, därför har Searious Business utvecklat något det kallar ‘Plastic Scan’. Verktyget hjälper företag att utvärdera deras plastanvändning och rekommenderar potentiella förbättringsområden. Att inte veta vad som bör göras, eller vart man ska börja, är inte längre en ursäkt.

En våg av förändring

”När framtidens arkeologer upptäcker kvarlevorna från 1900-talet och 2000-talet, vad kommer de då att hitta? Vi lever helt klart på en plastplanet,” säger Peter Maddox, director för Waste and Resources Action Programme (WRAP), när han talar på Ocean Plastics Crisis Summit.

Det var från början det låga priset, slitstyrkan och mångsidigheten som gjorde plasten så attraktiv. Nu är det vad som får oss att hata den, säger han.

”Vi har kommit långt, men vi har massor kvar att göra.”

Ocean Plastics Crisis Summit innebar att många lösningar presenterades, men diskussionen slutar inte där. Efter eventet formas en grupp med uppdraget att skapa ett manifest med åtgärder för plasten i haven. Gruppen består av forskare, akademiker, experter på hållbarhet, journalister och gräsrotsaktivister. De förbereder sig för att skapa en lista av riktlinjer, teknologi och rekommendationer för åtgärder på lokal nivå.

Det här är en grupp som inte bara består av personer med rätt expertis, utan som även är passionerade över vår planets välmående. I väntan på manifestet kan vi bara ställa oss en fråga, kommer världens ledare att lyssna?

Foto: David Jones @justoneocean

”När framtidens arkeologer upptäcker kvarlevorna från 1900-talet och 2000-talet, vad kommer de då att hitta? Vi lever helt klart på en plastplanet,” säger Peter Maddox, WRAP director

Kommentarer (0)
0 Kommentarer